Mari

Termometern visade sommarvärme och stan svämmade över av löparglada tjejer. Nästan 30 000 tjejer kom till start och det märktes minsann, för oj så trångt det var. Både innan och under loppet. Jag kom till startområdet cirka 40 minuter innan start, passade på att besöka toaletten och heja på tjejerna som sprang på upploppet. Det sistnämnda gjorde mig om än mycket mer laddad, vilken känsla :)

 

Jag tog mig ändra fram till startlinjen, att behöva i princip gå första delen av loppet är inte min melodi. Jag vill iväg, snabbt. Uppvärmningen var igång, men jag fokuserade på mig själv och satt igång en härlig lista på spotify. Klartecken för start om 10 sek, ett härligt pirr gick genom kroppen. PANG ! Där var vi i startgrupp 11 iväg. Av erfarenhet från andra lopp så brukar jag haka på dom som springer snabbt från början, men denna gången fokuserade jag på att springa i min takt, bli ordentligt uppvärmd och känna efter vad kroppen ville. Efter 3 km kändes det riktigt bra, jag hade då kunnat springa i den hastighet jag vill och ta den plats jag behövde, ingen trängsel än så länge med andra ord. Här någonstans dök det upp för mig att naturen runt omkring var fantastisk, Stockholm är verkligen jättefint!! Jag vet, trots värmen om att jag inte behöver någon vätska under 10 km löpning, så vätskekontrollerna sprang jag förbi. Efter 6 km kändes benen om än mycket piggare, men här började trängseln, jag kunde inte alls ta den plats jag ville och fick vid vissa ställen sakta ner farten radikalt (grinig som f*n blev jag). Men la mig långt ut till vänster, fokuserade och sprang en längre sträcka helt utanför gångvägen, jag ville förbi. Vid Djurgårdsbron, då det var drygt 1,5 km kvar fick publiken igång mig ordenligt. Jag fick liksom en nytändning. Allt kändes perfekt!! Här var trängseln också tyvärr ett faktum, men jag försökte så gott det gick att komma förbi. Under sista kilometern log jag för mig själv, la i sista växeln och spurtade iväg. Maxade totalt på upploppet. Och där gick jag i mål !!

 

Jag mätte upp att loppet var 10.56 km och i mål gick jag på 51.49 min. Tyvärr drog trängseln iväg på min tid, vilket kändes surt igår då jag var otroligt pigg, men idag har jag accepterat det. Jag är nöjd !! En naturskön bana, en härlig stämning och sommarvärme i september väger upp allt :).

 

Tjejmilen i sig är ett otroligt bra arrangemang, som jag med all säkerhet kommer delta i igen. Kanske nästa år? - Vem vet !! Nu blickar jag istället fram emot nästa helgs utmaning, som är Tjurruset i Karlstad. Heja heja :)